Linda borde kanske inte ha en blogg:P

30 mars 2009

Jag min lata jävel är sämst på att ha blogg men men nu när saker och ting börjar komma i ordning med jobb och lägenheter å så ska jag försöka hålla igång skrivandet. Just nu bor jag eller vi i tumba, wuhuu back in the old town kan man ju säga, trodde iofs att det skulle vara värre att bo här igen men det funkar ganska fint. Så länge man inte behöver besöka storvreten liksom så funkar det. Och nu är det bara 7 dagar kvar tills vi flyttar till den nya efterlängtade lägenheten på kungsholmen, kommer bli suuupergrymt! nära och bra till nästan allt. Dessutom börjar jag på det nya jobbet på silja båten också exakt samma dag som vi ska flytta men det blir nog bra, iaf nära till jobbet.

ok om ngn fortfarande är intresserad av sydamerika äventyret så tänkte jag köra en snabbredovisning på allt som hände där...





Fortsättning alltså..
Från södra chile till norra chile för att korsa gränsen till Peru.
Men innan vi åkte till peru stannade vi i antofagasta för att fira nyår.
6 timmar av ökenutsikt..
Nyåret denna gång var väldigt varmt än vad jag är van vid,
sisådär 20 plusgrader=P
I chile dricker man också skumpa vid klockslaget=P

Dagen efter och som tur var ej bakis så kunde vi avnjuta en
heldag på playan på en av de grymmaste platser jag sett!


ja ni ser ju själva..




Paradiset försvagades lite av kvaddade bildelar som låg
lite här å var efter olyckor, fan va hemskt att köra av bilvägen
på dom här höjderna! En säker död.


Efter antofagasta vistelsen tog vi bussen upp mot Peru gränsen, ytterliggare
10 tals timmar i buss.

Man blir så fint sliten..
Och extremt kreativ när man måste komma på hur man
ska få timmarna att gå.
Här med hjälp av hubbabubba tävling.


Utsikten var fin också, coca cola vet hur man gör reklam!
Stackars berg..


Väl framme vid gränsen och efter lite dokumentvisning var
vi varmt välkomna till Peru.




Vårt mål med peru var ju att besöka machupichu och det gör
man från staden cusco som ligger på ca 4000 m över havet, vilket
gör att huvudet blir sepe och vill sprängas så det bästa är att
antingen hälla i sig kokabladste eller köpa en tablett på
apoteket, självklart testade vi det första alternativet först!
Lite kul var att cafeet som vi hittade är ägt av en svensk ung tjej och hennes
peruanska man, haha vi svenskar tar över och finns överallt!
"Kokabuske (Erythroxylum coca) är en art i familjen kokaväxter. Arten kommer ursprungligen från Sydamerika, förmodligen från Peru och Bolivia. Där har det bland ursprungsbefolkningen sedan århundraden funnits en vana att tugga kokablad för att exempelvis lättare klara tungt arbete och höga höjder. Bladen har en mättande effekt, fungerar uppiggande och ökar syreupptagningsförmågan." (wikipedia)
Det smakade inte så gott först men efter nån timmes tuggande
vart man van och det smakade fakstiskt lite gott.
Dom hade även en söt liten papegojja som vart kär i ale men
hatade mig, den jäveln tog fan en tugga av mitt finger!!
Hej papegoj rabies.
Efter kokasupen klarade vi alla höjder galant och kunde avnjuta
utsikten på lite högre höjder utan astmaanfall.



Efter ca 3 timmars letande efter bra biljetter till machupichu
var det redan mörkt och vi helt döda, så vi tog en liten paus
på torget som var supermysig med sin stämning och belysning.
Tyvärr var det här den enda bilden av cusco nattetid.
Sååååå nu har jag uppdaterat lite, och imorn slänger jag upp lite
najsiga machupichu bilder och berättar óm det äventyret som jag
utan tvekan kommer att göra om igen!
















0 kommentarer:

Skicka en kommentar